7. Flerspråkighet

Skärmavbild 2019-11-30 kl. 21.05.08

img_9272

Presentation
Vi är två förskollärare som heter Monica och Maria.
Monica har arbetat i 22 år, de senaste 16 åren har Monica arbetat i socioekonomiskt utsatta områden. Maria har 14 års erfarenhet av yrket och har bara arbetat i socioekonomiskt utsatta områden.

Vi har de senaste 5 åren arbetat tillsammans på en avdelning med barn i ålder 1-4 år där flerspråkighet är en norm.

Vilket ämne brinner ni för?
Vi brinner för interkulturalitet, att förskolan ska vara en plats där alla möts oavsett bakgrund och kan lära tillsammans och av varandra.

Vad innebär mångkulturell respektive interkulturell för er?
Mångkultur är att leva i en kultur där det finns flera olika kulturer som lever med varandra men som inte behöver mötas eller integrera med varandra utan kan leva parallellt. En interkultur är en kultur där man möts, kan ha utbyte och lära av varandra.

Hur arbetar ni med flerspråkighet i förskolan?
Vi arbetar för att levandegöra våra olika språk i förskolan. Det viktigaste verktyget i det arbetet är vårt eget förhållningssätt och vår nyfikenhet på de barn och familjer som vi möter i förskolan. Vi försöker alltid lära oss enkla och användbara uttryck på barnens förstaspråk, här är vårdnadshavarna källan till den kunskapen. Vi tar även hjälp av vårdnadshavare för att hitta material att använda i undervisningen. Det kan vara ramsor, sånger, musik, sagor, stödord (maträtter, siffror, färger och dylikt).

img_9249-1

Man brukar prata om transspråkande, hur kan det omsättas i praktiken tänker ni?Barnen kan använda flera språk i sin kommunikation och vi kan använda flera språk i vår undervisning. Till exempel kan vi läsa en bok på svenska, lyssna på boken på barnets första språk samt lägga till tecken och bilder i undervisningen för att ge barnet så många möjligheter som möjligt till att förstå innehållet. På lång sikt är målet att barnet ska få en så stor verkygslåda som möjligt för att kunna utrycka sig och förstå på svenska fullt ut.

På vägen dit behöver vi ta till flera språk för att skapa bättre förutsättningar för barnet att erövra dessa kunskaper.

Hur kan man ge legitimitet till barns modersmål och kultur?
Genom att främst vara nyfiken. Fråga om kulturella händelser i barnets värld. Det kan till exempel vara att fråga hur en högtid firas i barnets familj, vad gör man vid tillfället, äter man något, har man speciella kläder? Även vara nyfiken på barnets språk, vad heter det på det språket ni talar hemma? Kan du det ordet på flera språk? Även här göra vårdnadshavarna delaktiga och ställa frågor för att vi ska lära oss mer och för att synliggöra och legitimera.

Vad innebär ett språkutvecklande förhållningssätt till flerspråkiga barn?
För oss är förskolan en plats där olika språk är välkomna och respekterade. Man ska kunna höra de talas och de ska synas i utbildningen. De ska accepteras och diskuteras. Man ska kunna jämföra och upptäcka dem. Det ska vara tillåtet att tala dem, skriva dem och de ska vara ett naturligt inslag på förskolan.

Hur kan man planera för ett språk- och kunskapsutvecklande arbete ur ett andraspråksperspektiv?
Genom att vara med veten om svårigheterna, vikten av tid. Barnen ska få tid att tala och höra och möjlighet att formulera sig på sitt starkaste språk.

Vad har miljön för betydelse när det kommer till barns språkutveckling?
För oss är miljön det sekundära och vi och vårt arbetssätt är det primära. Miljön ska vara inbjudande och stimulerande så att det finns något att samtala kring men en miljö där det inte finns någon att samtala med blir inte språkutvecklande.

img_9250-2

Vilka olika metoder och verktyg använder ni för att utveckla språk hos flerspråkiga barn?
Vi arbetar för att skapa en kommunikativ lärmiljö där vi främst använder oss själva. Vi ser oss själva och vårt engagemang och närvaro med barnen som det viktigaste verktyget. Att samtala med barnen, ge dem ord och begrepp i meningsfulla sammanhang. Det är även viktigt att ge barnen tid och möjlighet till att uttrycka sig verbalt, med tecken eller genom att visa vad det är de vill förmedla.

Vi använder också bilder och tecken som stöd. Digitala verktyg är också en del i utbildningen som underlättar för att utveckla språket. Med hjälp av digitala verktyg kan vi samtala om bilder och återkoppla till tidigare händelser.

Hur involverar ni vårdnadshavarna?
Vi ser vårdnadshavarna som en stor tillgång. De har hjälpt oss att tex benämna färger och räkneorden som vi kunnat spela in på olika språk. De har även hjälpt oss att översätta och läsa in sagor. De kan vara till hjälp att kvalitetssäkra innehållet i sagor och ramsor som vi hittar på nätet.

Hur arbetar ni och uppmärksammar nationella minoritetsspråk?
På samma sätt som vi påvisar en mångfald av olika språk låter vi även de nationella minoritetsspråken vara en del i detta. Vi låter även dessa språk synas i skrift och finnas tillgängliga att lyssna på.

Vad kan man göra om man inte har tillgång till modersmålspedagoger eller flerspråkiga pedagoger?
Sedan några år tillbaka har vi inte längre tillgång till modersmålspedagoger, detta har blivit en vinst för vår verksamhet anser vi. Det har öppnat upp för att vi ska involvera vårdnadshavarna mer och det ställer andra krav på oss som vi bara har uppfattat som positiva. Det har även ökat integrationen och acceptansen mellan barnen och familjerna.

 

bok

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s