21. Måltidspedagogik

Presentation

Mitt namn är Kristina Matkovic. Jag är kock sen 13 år tillbaka och nyligen diplomerad Måltidspedagog. Det är roligt, kreativt och meningsfullt att jobba med måltidspedagogik och det har givit mig enorm glädje och yrkesstolthet i mitt arbete Måltiden på förskolan ska enligt mig vara en källa till glädje, gemenskap och lärande. Det är just genom måltiden och arbete med måltidspedagogik vi har möjlighet att skapa hållbar måltidsmedvetenhet hos både barn och vuxna.

Vad är Måltidspedagogik?

Måltidspedagogik är lärandet om och med mat och måltider som grundar sig i läroplanen och de nationella målen för folkhälsa och miljö. Rent praktiskt innebär det ett medvetet arbete där livsmedel ses som ett pedagogiskt material och måltiderna som en stund som går att använda till lärande. Utgångspunkten i måltidspedagogik är att det ska vara roligt. Det ska helt och hållet vara på barnens villkor. Det finns inget rätt eller fel och alla har rätt till sin egen smak. Allt behöver inte alltid ätas eller ätas upp utan det är experimenterandet och utforskandet av livsmedel som kommer i första hand. Att arbeta med mat och livsmedel ska vara lustfyllt och spännande!

Syftet med att jobba med måltidspedagogik är att skapa goda hållbara levnadsvanor hos förskolebarn.

Alla vi som jobbar med förskolebarn vet hur deras matvanor och preferenser ser ut. Tacos, nudlar, hamburgare, pizza, köttfärssås och spaghetti är ungefär det som går hem. Erbjuder vi en god vegetarisk linsgryta så får man ”-nej, det tycker jag inte om!”. Det spelar ingen roll att maten som serveras på förskolan är supergod och näringsberäknad om den inte hamnar där den ska, nämligen i magen. En bra lösning på problemet är upprepade exponeringar.

Många studier visar att den mat barn exponeras för och som de är vana vid ligger till grund för framtida smakpreferenser.

Det visar också på att tidigt etablerade matvanor behålls i vuxen ålder. Min rekommendation är att använda sig av Saperemetoden.

Vad är Sapere?

Sapere är en metod där barnens sensoriska förmåga och språk övas. Genom att vi upplever maten och måltiden med alla våra sinnen, genom att använda synen, känseln, doften och smaken. Jag testade olika grönsakssamlingar med barnen där vi fokuserade på alla andra sinnen utom smak. Det slutade alltid med att barnen åt upp alla grönsakerna! Det finns två regler som gäller vid Saperemetoden: Alla har rätt till sin egen smak! Alla har rätt att inte prova! Det vill säga det finns inga måsten. Det är viktigt att barnen får lov att leka och experimentera genom att känna, lyssna, smaka, titta, klämma och lukta på maten.

Arbetet med Sapere är enkelt då man med små medel kan skapa intresse och dra nytta av barnens nyfikenhet när jag presenterar nya grönsaker eller nya livsmedel. Barnen får titta, lukta, känna, lyssna och självklart smaka på råvaran men helt på sina egna vilkor. Med jämna mellanrum bjuder jag barnen in till köket där de får hjälpa mig att till exempel baka. De får då små kockmössor och egna förkläden och är mina mini kockar som ansvarar för sina kompisars mellanmål. Jag benämner och visar upp de olika livsmedlen såsom jäst och olika sorters mjöl. Vi diskuterar jäsningsprocessen, varför degen bubblar och vi räknar med hjälp av decilitermått med mera. Jag försöker alltid väva in ämnen som teknik, matematik och språk. Barnen får lov att hjälpa till att skala grönsaker, baka bröd, blanda salladsdressing och plocka varorna. De andra gångerna besöker jag de på avdelningen med en ny och spännande grönsak/frukt och vi gör bland annat juice tillsammans.

Vi testar nya och redan bekanta frukter och grönsaker fast med hjälp av nya metoder. Hur låter moroten om vi använder hörselkåpor?Hur låter bananen? Varför låter de olika? Hur doftar paprika? Vi jämför äpplen utifrån färg, form, syrlighet och konsistens.

Det finns inga gränser för hur man kan jobba med måltidspedagogik och resultaten är synliga redan efter ett tag.

Barnen äter mer varierat, känner sig delaktiga och får en mer positiv attityd till mat och måltider. De utvecklar självständighet och samspel/samarbete med andra, skapar, anväder sig av enkel  teknik och utvecklar motoriken. Saperemetoden är en metod med många möjligheter!

Samarbete över gränserna (avdelning/kök) är dock viktigt i det stora hela. Det gemensamma arbetet grundas i ett hållbarhetsperspektiv med läroplanen som grund. Det är barnens välbefinnande och hälsa som alla ska jobba tillsammans mot och enligt mig finns det inget viktigare mål då barnen är vår framtid!

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s