18.Tydliggörande pedagogik

img_8818

img_9732-1

 

Presentation:

Jag heter David Edfelt och är psykolog och författare. Jag brinner för att skapa förändring för de barn och ungdomar som ständigt krockar med vardagen. Det handlar ofta om överkrav i förhållande till personens förmågor och färdigheter och det är vi andra som behöver förstå för att en förändring ska komma till stånd. Detta är en oerhört angelägen uppgift, inte bara för barnet eller ungdomen självt, för dennes familj och närmaste omgivning, utan för hela samhället.

 

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik handlar om att göra situationer begripliga, hanterbara och meningsfulla. Det handlar bland annat om att ge barnet svar på de sju tydliggörande frågorna: varför, vad, hur, var, när, med vem och vad ska hända sedan? När barnet vet vad som gäller blir det lättare. Vi hjälper barnet med förförståelse genom att förbereda barnet inför olika situationer. Vi kan se att det här är helt nödvändigt för vissa barn. Samtidigt är det bra för alla.

Det är lätt att dra en parallell till något vi alla kan känna igen. Om tåget är försenat och det inte kommer någon information om vad som ska ske kommer vi ägna tid åt att prata om varför de inte informerar, hur vi nu ska göra om vi blir supersena, kommer vi missa vår eventuella anslutning mm. Vi kommer således vara fullt upptagna av att tänka på formen och kan därför inte ägna tid åt annat som kan vara av värde.

Så är det för många barn också. De blir ockuperade av frågor som vad som ska ske, vem de ska vara med, hur länge vi ska hålla på, etc. Ger vi denna information ökar det sannolikheten att barnet i stället har fokus på innehållet – och det är ju det vi vill. Lärandet ligger inte i formen, förutsättningarna utan främst i det vi gör, pratar om och upplever.

Så genom att skapa en tydlig struktur kan vi hjälpa barnen vara involverade i aktiviteten utan att bli så splittrade.

 

Tydliggöranden pedagogik ligger nära begreppet autonomistödjande pedagogik som handlar om att bli självständig och kunna fatta beslut i vardagen. Vi stöttar barnet att bli självgående och självbestämmande vilket inte är detsamma som att barn alltid ska bestämma allting. Det handlar om att göra kunna röra sig mellan aktiviteter på ett bra sätt. Många barn har svårt i dessa övergångar. Det gäller inte enbart barn med olika typer av diagnoser. I övergångar behöver barnen ta massa initiativ.

Ska vi städa upp efter ett pyssel, gå på toaletten för att därefter sätta på sig kläder och gå ut så kräver det att barnet är med på alla dessa olika steg. En del barn har lätt att städa undan redan vid tidig ålder. Andra kan behöva hjälp. Detta löser vi ofta genom att instruera barnet att plocka upp pennorna, saxarna och lägga klippresterna i papperskorgen. Men är det inte så att vi skulle kunna se ett mer självgående barn om vi hade bilder som visade vad som ska göras? Varför inte göra bilder på de saker som ska plockas undan och sedan dela ut bilderna till barnen. Borde det inte underlätta för de som lätt snurrar eller göra annat?

Tydliggörande pedagogik är inte en metod. Det är en rad olika arbetssätt som kan underlätta i vardagen.

För barn använder vi bilder och med ökad ålder lägger vi in text tillsammans med bilden. Så småningom är det bara ord som gäller. Min almanacka är ett bra exempel på tydliggörande. Där finns information om vad jag ska göra, när, med vem, kanske hur jag ska ta mig dig och vad jag ska göra sedan. På samma sätt skulle vi behöv tänka kring barnen i förskolan. Många har lätt att få syn på rutiner men för andra är det svårare. Dessutom förändras saker allt oftare numera och det kan också behöva förtydligas.

Det behöver inte vara så avancerat. Det kan räcka med enkla streckgubbar och kräver inte några ritfärdigheter. Du behöver således inte ta timmar för att plasta in bilder. Det är bättre att bara komma igång. För många år sedan arbetade jag med ett par erfarna förskollärare. De hade det tufft med ett barn som alltid skulle göra samma sak som de andra barnen, samtidigt. När de var ute hade de med sig papper och penna och ritade enkla teckningar. Först X och sedan Y. Detta hade oerhört stor betydelse. Genom att lyssna till barnet, förbereda med bilder kunde de få en helt annan situation.

När barnen vet vad som gäller är det lättare att förhålla sig till det

Struktur är avgörande. Det ramar in dagen, stunden och ger trygghet. Genom en god struktur som barnen både känner till och kan se, är det lättare att skapa en lugn och harmonisk vardag. Självklart är det inte lösningen på alla problem i förskolan men det är en viktig komponent. En av alla de verktyg pedagogen behöver ha.

Det absolut vanligaste exemplet på tydliggörande pedagogik är den egna kroken och hyllan i hallen. Ibland ser vi även bilder på hur man tvättar händerna, vilka kläder man ska sätta på vid utevistelse eller ordningen på de olika delarna av samlingen.

Fundera över situationer där barnen inte har svaret på de sju frågorna. Vad kan du/ni göra för att tydliggöra? Ska vi exempelvis ha en tavla i hallen där vi visar vad som ska ske idag, vilka som är på plats, vilken pedagog som har vilan etc. På så sätt kan både barnen ha koll men även föräldrar. Eller finns det någon annan vägg som skulle vara mer lämplig. Se till att börja bara. Om du inte har en whiteboard att sätta upp så tag ett vanligt papper och skriv/rita. Så småningom kanske man kan göra bilder på alla barn och vuxna, på olika aktiviteter mm. Det behöver inte se så snyggt ut i början. Det är bättre att bara komma igång och se hur det är.

Att arbeta med tydliggörande pedagogik är inte något som man blir klar med en gång för alla. Det dyker upp nya situationer där vi kan se att det är av vikt. Plötsligt kanske du ser dig själv prata med ett barn genom en docka eller en figur. ”Rävis underar hur du mår nu. Hon ser att något hände i bygghörnan som gjorde dig ledsen. Vill du berätta för Rävis vad som hände?” Det finns en massa arbetssätt som är effektiva och som vi har skrivit om i boken Tydliggörande pedagogik i förskolan. Här beskriver vi också annat som kan vara avgörande för att skapa hanterbara situationer för barnen. Vi kan exempelvis behöva jobba med ljudvolymen, minska mängden intryck, se över vilka platser eller situationer som skapar mycket ljud och ökad stress. I detta arbete kan vi mycket väl involvera barnen. Varför inte gå en intrycksrond tillsammans med barnen och se var det blir rörigt och högljutt där det inte skulle behöva vara det. Trots att vi vet att det är svårt att få till det, att organisatoriska och individuella hinder ibland kan motverka bra förändringar, finns det inte någon som hindrar att det går att skapa lite mer tydlighet. Genom att inte släppa på idén om att förändring är möjlig kan vi successivt röra oss emot en tydligare vardag som är mer begriplig och hanterbar för barnen, som känns meningsfull och som därmed skapar ökat lärande och bättre välmående. På kuppen mår vi vuxna även bättre.

David Edfelt, leg psykolog och författare, utbildare och handledare.

david@provivus.se. Se provivus.se för mer information

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s