12. Lärmiljö

img_8818

img_9567

 

Presentation

Mitt namn är My J Swahn och jag arbetar för närvarande som pedagogisk utvecklingschef. Det är ett roligt och utmanande arbete där jag dagligen får användning av de erfarenheter som mina tidigare arbeten som ateljérista och förskolechef har gett mig.

Vilka ämnen brinner du för?

Jag vill fortsätta vara nyfiken på pedagogik i allmänhet men framför allt hur leken, skapande, språkkunskap och fantasin i synnerhet, kan utmanas och utvecklas på våra förskolor. Tillsammans med Birgitta Emriksson och förlaget Skapande Pedagogik gav jag ut boken Kreativitet och barns lärande: från ett till fem år, för några år sedan, där vi försökte att förmedla våra tankar om hur barns kreativa utveckling kan se ut om de får möta olika sorters material, miljöer och vuxna som tillsammans inspirerar till ett fortsatt lärande.

Vad har miljön och material för betydelse för barns kunskapsskapande tänker du?

För mig är det viktigt att vi som arbetar inom förskolan förstår varje rums betydelse och att det finns en pedagogisk genomtänkt tanke med vad som finns i det, vad vi fyller det med och vilken tillgänglighet vi ger det. Varje rum ska vara välkomnande och miljön ska kunna ge barnen möjlighet till både olika sorters lekar och möten som till ro och avkoppling.
Hur vi organiserar och utformar förskolans miljö efter bland annat barnens ålder och intressen har därför en stor betydelse, både för oss vuxna men framför allt för barnen som vistas där. Vi måste därför kunna samtala och problematisera kring material och miljön i relation till den pedagogiska verksamheten.

img_9570

Vad anser du som betydelsefullt i lärmiljön på en förskola?

Jag har länge arbetat som föreläsare och därför många gånger fått frågan ställd till mig om vad jag själv tror behövs för att skapa bland annat en betydelsefull lärmiljö. Mitt svar har ofta fått bli att den allra viktigaste resursen vi kan ge barnen är en engagerad, omsorgsfull och utvecklande personalgrupp, som tillsammans med barnen vill och kan! En personalgrupp som förstår sitt uppdrag och ger barnen möjligheter till nya upptäckter och meningsfulla dagliga tillfällen för lärande.

Vad tänker du är en undervisande miljö?

En undervisande miljö är en miljö som ger alla barn många möjligheter och som har ett pedagogiskt syfte.

Den ska vara demokratisk, inkluderande, välkomnande, jämställd, lustfylld, utvecklande, utmanande, utforskande, undersökande, inspirerande och bygga på vetenskaplig grund. Samtidigt ska miljön också kunna bidra till att undervisningen enkelt kan följas upp och ge ett fortsatt lärande i barngrupp. Lärandet stannar ju inte i det formella rummet utan pågår aktivt, överallt. Andra viktiga aspekter för att kunna skapa en undervisande miljö är tid för reflektion, planering, dokumentation och utvärdering och att ställa sig själv frågeställningar som “Hur gör jag barnet kompetent i den här aktiviteten?”.

img_9574

 

Hur kan vi skapa en god lärmiljö för alla barnen? Vad är viktigt att tänka på?

För mig kännetecknar en god lärmiljö en miljö som innefattar en pedagogisk tanke. Birgitta och jag förmedlade den tanken så här: ”En pedagogisk miljö skapas utifrån teorier, erfarenheter och idéer kring vad som bidrar till aktiva och kreativa handlingar. Det är med andra ord inte ett oreflekterat tänkande eller slumpen som avgör hur rummet är organiserat” (Emriksson & Swahn, 2017). Ett sånt tänkande gör att vi också måste kunna förändra vår pedagogiska miljö utifrån den barngrupp vi har och att vi måste också våga ställa oss frågor som ”Vad kan barnen göra i det här rummet?” och “Vad gör det här rummet med barnen?”.

 

Vilka möjligheter respektive hinder upplever du med att skapa en tillgänglig och inbjudande lärmiljö för alla barn?

Ibland går det inte att anpassa våra miljöer till allt det vi önskar och vill, vilket absolut kan vara ett hinder. Det kan både vara en ekonomisk faktor men hos oss oftast en brist på yta som ställer till det. Men vi har också insett att det är där och då som vi har kommit på många kreativa lösningar som har gjort att det ändå fungerar för varje enskild enhet.

Hur ska man tänka och göra när en miljö inte riktigt fungerar på avdelningen?

Om en miljö inte riktigt fungerar så måste en först ges tid för att kunna observera och ställa sig frågor som: Varför? Sen får man utgå ifrån det som upplevts och observerats i dialog med sina kolleger. Vad är det vi ser? Vad är det barnen ser? Hur är rummet utformat? Hur rör sig barnen över rummet? Hur är ljus och ljudintryck? Hur benämns rummet? Hur är möbler placerade – varför står de där? Och så vidare. Olika rum ger oss olika upplevelser och kan också signalera till olika aktiviteter. Våga prova att ändra något litet först och se om det känns bra.

Ibland kan även väldigt små förändringar skapa stora framsteg!

På vilket sätt kan vi skapa mötesplatser där vi får in ett transdisciplinärt lärande?

Egentligen kan vi nog använda hela förskolans arena och dess omgivning som mötesplats för ett transdisciplinärt lärande om vi är öppna för vad barnen ger uttryck för i sitt intresse och vågar blanda uttrycksformer på olika sätt. För med olika material och miljöer uppstår olika sorters kunskap. Och det är ju bland annat det som gör vårt jobb så fantastiskt spännande och roligt!

 

Med vänliga hälsningar, My J Swahn #kreativamiljoer

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s