6. Digitalisering

Skärmavbild 2019-11-30 kl. 21.05.08

img_9225

 

Presentation
Mitt namn är Susanne Kjällander och jag är legitimerad grundskollärare och har jobbat drygt 7 år som klasslärare på låg- och mellanstadiet. Jag disputerade 2011 och de senaste 15 åren har jag jobbat som forskare och lektor på Lärarhögskolan och på Stockholms Universitet.

Vilket ämne brinner du för?
Barns lärande i förskola och skola och pedagogers undervisning så att barn får chans att lära sig på sätt som gör att de mår bra och blir goda, kloka människor.

Varför valde du just att forska kring digitalisering i förskolan?
När jag skrev mitt eget examensarbete på Uppsala Universitet så var Internet rätt nytt i skolan så då valde jag att undersöka det. Därefter fick jag ett Erasmusstipendie och åkte till London för att plugga till magister och då studerade jag hur barn sökte information via Internet jämfört med i faktaböcker. När jag sedan sökte in till forskarskolan var ämnet givet och min doktorsavhandling heter också ”Designs for learning in the extended digital environment”. När surfplattorna så småningom exploderade i förskolans verksamhet så kändes det förstås helt naturligt för mig att börja studera det, vilket också möjliggjordes av två kommunfinansierade projekt, ett i Botkyrka och ett i Uppsala.
Vilka möjligheter och utmaningar kunde du se du i din forsknings empiri?
Nu har jag ju forskat så länge om detta att det är svårt att nämna en sak, men på sista tiden så har det ju handlat mycket om den oro som finns när det gäller surfplattor och mobiltelefoner i hemmet och hur det smittar av sig på diskussioner om digitala verktyg i förskolans pedagogiska verksamhet. Där ska ju digitala verktyg användas just för att barnen ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens så att de kan förstå den digitalisering de möter i vardagen och bli kreativa, etiska och kritiska användare – plattorna ska ju inte användas som barnvakt (vilket vissa vårdnadshavare och debattörer verkar tro).
Du har ett multimodalt perspektiv på lärande som bygger på socialsemiotisk. Kan du berätta vad det innebär?
Väldigt förenklat så innebär det att jag som forskare värdesätter alla olika teckensystem (tex bild, text, ljud, symboler, rörelse, musik, gester, layout och färg) som viktiga i barns kommunikation och lärande. När jag samlar in empiri videofilmar jag därför elever, digitala verktyg och pedagoger för att kunna få syn på allt det som barn gör och använder när de utforskar och lär sig i det digitala gränssnittet. Jag använder en teoretisk modell både för att samla in och analysera min data och den heter ”Learning Design Sequence” och där lyfts såväl barns design i lärande som pedagogers design för lärande: didaktisk design.
Vad innebär det att arbeta med digitalisering i förskolan och varför är det så viktigt?
Det måste varje förskola och pedagog får komma fram till på egen hand och det är ju därför läroplanen är skriven på ett sätt som gör att de valen blir möjliga. Skillnaden i den nya läroplanen är att det nu handlar om att också använda digitala verktyg, medan det tidigare räckte med att förhålla sig till dem.

Det är så viktigt för att nästan alla barn i förskoleåldern möter digitalisering hemma, vare sig vi gillar det eller inte, och då blir det viktigt att de kan förstå sig på den så att de kan se möjligheter och undvika risker på tex nätet.

 

Hur kan man på bästa sätt arbeta med digitala verktyg med det allra yngsta?
Min upplevelse är att det fungerar bra att jobba med digitalisering, såsom skapande eller källkritik, i ett görande, då barnen får uppleva och utforska digitala verktyg. Istället för att hålla en liten lektion för de allra yngsta om att det finns fake news så är det bättre att tillsammans manipulera bilder eller jobba med green screen där barnen får skapa filmer som visar hur de tex åker skidor trots att de befinner sig i samlingsrummet och bara leker/imiterar att de åker skidor. I tex filmskapandet kan etiken komma in och då kan man prata om hur man kan framställa sina kompisar i filmen – vilka foton som är OK att använda och var gränsen går mellan att skoja och att retas… I yngre-barns-avdelningar ser jag mycket arbete med projicering, dans, film och musik samt taktila verktyg som gör att barnen rör på sig och samarbetar. Det tycker jag är jättebra.
Vilken betydelse har rektorernas ledarskap för personalens arbete med digitalisering i förskolan?
Rektorn är oerhört viktig. Det digitala har blivit för stort för att vara en ensam medarbetares ansvar. Jag och Bim Riddersporre har matchat våra forskningsmaterial och skrivit om ”digitaliseringsförändringsledarens” mindset i sju punkter. Där lyfter vi vikten av att alla på förskolan har en viktig roll i förändringsarbetet, vare sig det gäller eldsjälen som springer före och känner till alla nya verktyg eller den som känner oro, stretar emot och läser på om kritiken kring digitalisering.

Alla behövs och som rektor behöver man delegera, ge mandat, uppmuntra och göra alla medarbetare till digitaliseringshjältar på sitt individuella sätt!

Vad tänker du att pedagogen har för roll i digitaliseringsarbetet med barnen?
Det är ingen större skillnad mot när man använder analoga verktyg – samma roll och ansvar gäller. En utmaning är det som inom ramen för pedagogers digitala kompetens kallas för ”beställarkompetens”, då det gäller att hitta bra hård- och mjukvara. Det är inte lätt och man har inte så stor erfarenhet av detta eftersom det är så nytt. Här tänker jag att den så kallade ”dela-kulturen” är så viktig. Det positiva är att pedagoger som har digitalisering som ansvar, uppdrag eller intresse ofta är duktiga på att dela med sig av sina erfarenheter på tex sociala medier. Det är toppen!

 

DigitaliseringifrskolanpvetenskapliggrundDu har varit redaktör för boken Digitalisering på vetenskaplig grund, vilka är de viktigaste fynden ni har gjort?
Det viktigaste med den boken är att så många olika vetenskapliga perspektiv möts. De femton kapitlen är alla skrivna av 19 forskare runt om i Sverige som forskat om digitala verktyg och förskola och de presenterar sina olika ämnesområden såsom förskolans kärnämnen, naturvetenskap, högläsning, pedagogisk dokumentation, matematik, modersmål, programmering och socioemotionellt lärande med digitala verktyg, men även sådant som VR på VFU:n och föräldrasamverkan. Under arbetets gång upptäckte vi att etiken blir så otroligt viktig då förskolan digitaliseras att hela den sista, och mest omfattande, delen av boken behandlar just etiken.
Du har ett nytt forskningsprojekt på gång som heter Digitaktik, vill du berätta något om det?
Ja! Det är ett projekt som jag är stolt över att vara vetenskaplig ledare för, inte minst för att det är ett Skolforskningsinstitutsfinansierat projekt, vilket innebär att vi har avlönade pedagoger i projektgruppen. Det är ett praktiknära projekt där vi arbetar med adaptiva läromedel i matematik (de anpassar sig efter barnens förmågor). Just nu är vi mitt inne i en intensiv fas av en workshopserie där många pedagoger bjuds in och får vara med i att ta fram en prototyp till ett digitalt lärarverktyg.

En reaktion till “6. Digitalisering

  1. Mycket intressant att läsa och få mer förståelse för vad digitalisering handlar om i skolans värld. Däremot tycker jag inte om det sista inlägget med bilder från annons med Mum Earns 450 m fl

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s