3. Hållbar utveckling

Skärmavbild 2019-11-30 kl. 21.05.08

Lärande för hållbar utveckling – att göra det lagom krångligt!

Ett vanligt sätt att sätta igång arbetet med lärande för hållbar utveckling är att börja plocka skräp och sortera sopor tillsammans med barnen. Inget fel i det, det är en jättebra start! För att komma vidare kan man behöva titta närmare på vad hållbar utveckling kan innebära i en förskolekontext – helt enkelt krångla till det lite mer för sig.

Att ta sig an hela uppdraget med lärande för hållbar utveckling i förskolan kan istället kännas överväldigande. Det rymmer så många olika delar, är så oerhört viktigt, och skulle kunna ta en stor del av vår tid i anspråk. Hur kan vi bryta ner det och göra det greppbart, hanterbart och ändå få med alla väsentliga delar – dvs göra det lite mindre krångligt?

Vi tänker att arbetet med lärande för hållbar utveckling består av två delar, dels ett förhållningssätt som genomsyrar hela utbildningen, dels metoder och strategier som vi använder för att säkra att vi arbetar med alla de tre dimensionerna.

För att bidra till och vara del av en hållbar framtid tänker vi att barn behöver utveckla handlingskompetens, dvs bibehålla och utveckla ett antal förmågor. Vi vill att barn ska känna lust och mod att agera, att de ska se sig själva som problemlösare med förmåga att påverka, och ha en vilja att dela med sig. För att kunna hitta nya lösningar behöver barn behålla sin nyfikenhet, kunna ställa frågor och genom ett utforskande söka svar. De måste också få behålla och utveckla sin kreativa förmåga, sin fantasi och att ha tilltro till egen förmåga. Barn behöver få känna sig lyssnade på och tagna på allvar.

Det medför att vi behöver ta reda på och komma till samsyn om vad det innebär att vara tex utforskande eller kreativ. Därefter kan vi hitta sätt att stötta barnens vidare utveckling av dessa förmågor. Det kan tex handla om vilken typ av frågor vi ställer (öppna och produktiva), vilket material vi tillhandahåller (öppet/ostrukturerat) och hur vi bemöter barns egna initiativ. (”Vad spännande! Så har jag aldrig sett någon göra förut.”)

Om vi vuxna har detta förhållningssätt spelar det ingen roll vilket projekt/tema/fördjupning vi arbetar med. Vårt arbete behöver inte nödvändigtvis ha en rubrik kopplad till hållbar utveckling. Dessa förmågor kan barnen utveckla lika väl när vi arbetar med ”Kroppen” som ”Vad rullar?” eller ”Möte med vattenfärg”.

Den andra delen, kanske den något enklare, innebär att hitta metoder och strategier för att säkerställa att vi arbetar med alla tre dimensioner av lärande för hållbar utveckling. Vi vill att dessa ska gå att koppla till det vi redan gör eller planerar att göra. Det ska inte bli något extra som ligger utöver.

Några ex:

Social dimension

  • Vi använder gemensamma samspelsstrategier, tex låna, byta, vänta, tillsammans, turas om
  • Vi sätter ord på och bekräftar barnens känslor (utveckla medkänsla, sätta sig in i andras situation)
  • Smågruppsorganisation (bygga hållbara relationer, känna sig delaktig och ha inflytande)
  • Flexibla grupper (att få bli på olika sätt tillsammans med olika människor, att möta likheter och olikheter)

 

Ekonomisk dimension

  • Vi använder återbruksmaterial
  • Barn och vuxna tvättar händerna (grundläggande hygien för att hålla oss friskare)
  • Sätta ord på varför vi behöver hushålla med våra resurser/material/mat. (I det lilla kan det betyda att hushålla med förskolans resurser, tex förklara att bananerna ska räcka i morgon också, att tejpen snart är slut osv för att barnen så småningom ska kunna förstå det större perspektivet – att vi behöver hushålla med jordens resurser.)

 

Miljömässig dimension

  • Skapa relation till naturen både på gården och utanför. Ge positiva upplevelser av att vara i naturen (vara lyhörda för hur barnen upplever situationen).
  • Sätta ord på eller erfara hur växter, människor och djur är beroende av varandra. Tex att vi dricker mjölk från kor (som bonden tar hand om), vi odlar solrosor vars frön fåglarna äter.
  • Vi tar hand om skräp vi hittar i naturen och ser till att det hamnar på rätt plats.

 

Vi drivs av en vilja att ta reda på hur vi ska angripa vårt uppdrag som förskollärare för att det ska vara möjligt att genomföra. Vi vill ge barnen det de har rätt till. Vi tänker att det måste gå att få saker att hänga ihop och jobba med helheten så vi slipper göra dubbelt arbete.

Lärande för hållbar utveckling är EN del i den helheten. En lagom krånglig sådan.

Våra lästips för arbetet med lärande för hållbar utveckling:
På riktigt viktigt– En lärarhandling för personal inom förskolan utvecklad av Linköpings kommun
Lärande för hållbar utveckling i förskolan Sanne Björklund

Linda Johnston Bergsten, Linda Gustafsson

Blogg: https://forskoleagenterna.wordpress.com/
Instagram: forskoleagenterna
Facebook: Förskoleagenterna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s